Det uppenbara

John och jag, bara vi, en hel dag. Eller en halv blev det med tanke på att jag jobbade med mina uppgifter på förmiddagen. Sen ska vi hämta barnen också, så några timmar i alla fall. Bara John och jag. Det var så länge sedan att jag nästan byggt upp en nervositet för detta fenomen. Vad ska vi prata om?

Men det går bra. Vi äter sushi i centrum. Vi pratar ganska mycket om Grotesco. Vi måste se det första avsnittet igen. Det var sjukt roligt. Exakt på den där lagom subtila nivån som jag älskar.
Jag kommer på att jag ju behöver kläder. Jag känner mig sådär fri och ung och flexibel ett litet tag och glömmer bort det uppenbara.

Vi går med bestämda steg in i HMs värld av miljontals plagg i olika färg och form. Det är bara att välja och vraka. YES, här ska shoppas!!

Jag har till och med varit inne på HMs virtuella provrum och sett ut några plagg som jag faktiskt ska kunna ha. Jag breddade och förstorade den virtuella dockan maximalt och fick till en figur som nästan liknade mig, fast lite smalare.

Men ändå, jag stiger in mot BiB-avdelningen med säkra steg. Jag känner mig självsäker. Spela roll att jag får handla på BiB, det kommer i alla fall finnas kläder som är snygga som jag kan ha.
Förväntansfullt bläddrar jag igenom de 15 olika plagg som finns att välja mellan. 14 var tantiga och av dem var 10 i säckmodell. Men jag lät mig inte knäckas. Det finns ändå två sorters byxor att prova. Jag tar en 44 och en 48 i båda modellerna. Tyget kändes lite skolsyslöjd, men vadå, det är ju brallor, och jag kanske kan ha dem.

Går in i det analoga (???) provrummet. Drar av det jag har på drar på det jag ska prova. Jag börjar känna mig varm, är inte provrummet lite litet?

Första paret byxor jag provar är kritstrecksrandiga 48or. För stora! He he he… det finns för stora byxor. Testar 44orna, det var själva fan, de sitter precis så där tight som alla andra byxor jag har som är skälet till att jag måste köpa nya byxor.

Ja ja, nästa modell då. Beige prasselbyxa med fickor. Medan jag drar på mig 44orna börjar jag ana oråd. Minns att BiB är som ett eget märke. Alltså samma mått på storlekarna. Precis. Visst, kan ha dem, men aj så illa de sitter. Lägg därtill skolsyslöjden, och tre hundra spänn!

Det uppenbara kommer tillbaka till mig. Jag kan inte ha några kläder. Jag hatar trånga provrum och jag avskyr att trängas med folk i affären.
Jag hatar att handla kläder.
Hur kan folk tycka det är roligt?
Det enda positiva med et här besöket var att jag slapp stå i kön och svettas och trängas med alla dem som tycker att det är roligt.
Jag får fortsätta med kreativ blandning av det jag redan har i garderoben.

Kommentarer