En bikt om skam och dekadens

Julen är en magisk tid. För mig är det en helt kravlös period. Kanske den enda tiden på året då jag släpper allt. Och tillåter mig själv att helt gå ner mig i dekadens.

Igår såg jag och lilla L hela säsong 2 av Skam. På kvällen var vi fler, då såg vi två avsnitt av fröken Frimans krig.
Både fröken Frimans krig och Skam är helt fantastiska serier. Och med tanke på att jag inte följt en enda serie på hela året så var det väl dags nu.

Enda problemet med Skam är att jag tänker på norska nu. Om du inte sett den, kolla här så fattar du:

Imorse gick jag upp tidigt och yogade upp solen. Men sen la jag mig igen. Och sov till 11. Sen gick jag upp och åt frukost. Sen satte jag mig och tittade på ”Året med kungafamiljen” och ”Jag är Ingrid”.

Och nu skriver jag det här ungefär som att jag måste bikta mig. Men inget kan vara så vidrigt som en person som är lite för mätt, gör för lite och sedan klagar på det. En sådan person tänker jag inte vara. Så jag tänker vara helt nöjd för att jag tar tillfälle i akt att vila när jag har möjlighet. Men framför allt är jag otroligt tacksam att jag har möjlighet.

Kommentarer