En bläckfri kommun

”Vi tar gärna emot material. Textpapper, pennor och annat som barnen kan arbeta med. Gärna gamla bläckpennor till personalen (de tar alltid slut eller försvinner).

Vi har fått reda på att vår ekonomi är och därför måste vi ta in ett barn till. Vi har många 4-åringar inne hos oss och vi får en mindre barnpeng för dem. Vänliga hälsningar personalen.”

Vi bor i Solna. Solna är Sveriges mest företagsvänliga kommun och har landets lägsta kommunalskatt. Ändå kan man läsa detta i protokollet från föräldramötet.

Kan det verkligen vara möjligt att det finns så lite pengar att det inte går att köpa bläckpennor till personalen?
Den här förskolan gör aldrig några utsvävningar. Alla utflykter görs i närområdet. När det köptes möbler och leksaker sist kommer jag inte ens ihåg, även om jag vet att de var en tur till IKEA någon gång under vår tid där. Då inhandlades saker för uppskattningsvis 1000 kr.
Däremot är det några föräldralediga i personalen och en av barnskötarna bröt foten nyligen. Kan det vara så att marginalerna är så små?

Tekniska kontoret som ska fixa trasiga saker (de FÅR inte fixa själva på förskolan) kan ta åtta år på sig att laga ett trasigt staket. Stuprören har ramlat ner på grund av bristande underhåll. Det betyder att vatten rinner utmed väggen. När förskolan trycker på händer ingenting. Föräldrar som försökt hjälpa till har fått utskällningar.

I samma kommun ligger den skola som jag jobbat i. Jag hälsade på där idag och fick veta att de installerat nya kablar till ett nytt IT-system som kommunen satsat på. Det var ju bra. Men när man lägger in kablar i taket så måste innertaket rivas. När sedan nytt innertak skulle sättas tillbaka så fanns inga mer pengar. Efter påtryckningar ända upp till högsta toppen i kommunstyrelsen har pengar utlovats och tak är på väg.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt detta. Men när jag tänker på min flicka på en förskola som inte har råd med bläckpennor till personalen så undrar jag varför vi inte har flyttat till Etiopien för länge sedan.
Där är det i alla fall varmt.
Men vart ska man ta vägen med all frustration över hur det ser ut med satsningen på våra barn och alla dessa fantastiska kämpar som tar så bra hand om våra barn?

Kommentarer