Förgrymmad förytling eller fördjupande möjlighet på webben

Jag har öppnat laptopen för att berätta att jag har bestämt mig angående webbens påverkan på djupanalyserande innehåll. I diskussionen om huruvida internets påverkan på vårt sätt att inhämta information kommer att leda till grundare kunskaper och färre djupanalyser trodde jag mig ha bestämt mig för var jag står.

Tack vare bloggande människor som är trogna och kunniga i sitt ämne tycker jag att internet verkar tvärtemot farhågorna om ytlighet. Möjligheten att inhämta kunskap, tillgång till nyheter och olika sidor att se på ett ämne eller nyhet har aldrig varit större. Visst måste man locka med kortare texter och slagfärdiga rubriker på nätet, men handen på hjärtat, har det inte alltid varit så?

Det stora problemet är dock fortfarande journalismens överlevnad, de kritiskt granskande proffsen som kan gräva fram information och dessutom överleva på det. Mediebyråerna hänger inte med utvecklingen och annonseringskakan räcker inte till den uppsjö av seriösa bloggare som kan bidra med information.

Hur ska detta lösas? Vi har fastnat i en tankesnurra och lever mittemellan två olika system vilket gör att det är extra knepigt. Fast i det gamla både i tanken och fysiskt eftersom stora delar av befolkningen trots allt fortfarande föredrar att läsa sin information i pappersform.

Jag tror att bloggare, som ju finns på plats lokalt och har gedigna intressen som de skriver om skulle kunna täcka upp behovet av publicerat material. Men betyder det att det inte kommer finnas människor som kan leva på journalistiskt arbete? Hur kommer nyhetsbegreppet att förändras? Hur ska i sådana fall den som vill hålla en god allmänbildning (goda kunskaper i ett brett ämnesspektra) klara av att sålla bland all information? Kommer det att krävas att alla specialiserar sig? Kommer bloggare att kunna/våga/ha råd att ta på sig rollen som samhällets kritiska granskningar?

Vi måste ta ett beslut.
– Behöver vi den kritiska granskningen?
– Ja
– Bra, då behöver vi journalister. Tillbaka till ruta ett. Hur ska journalister få betalt?

Nu när jag har tänkt klart och redogjort för min tankegång kommer ett lästips om en som jobbat LÄÄÄÄNGE med dessa frågor.

Joakim JardenbergMindpark tar upp ämnet och föregår med gott transparent exempel genom att berätta om ett gott exempel. Helsingborgs Dagblad.
Helsingborgs Dagblads inkomster kommer från annonser dels i papperstidningen, dels på hd.se och city.

Det handlar inte om att spruta ut annonser som somliga (inga namn nämnda) nättidningar verkar tro, utan att ta fasta på den lokala anknytningen, hålla informationen uppdaterad och intressant och erbjuda läsarna produkt- och varumärkesreklam som de har intresse av. Detta för att, som Jardenberg själv skriver, att driva tillräcklig trafik, ha full koll på besökaren och matcha annonsörerna.

Läs hela hans inlägg som genomsyras av positiva vibbar och framåtanda. Här är killen som ser lösningarna.

Kommentarer