Kom igen Kreti och Pleti

Igår hamnade jag i diskussion på Cissi Wallins blogginlägg om finkultur och elitism. Jag tycker nog att Fredrik Thoréns slutkläm sammanfattar exakt min åsikt och jag önskar så innerligt att det kunde råda koncensus om det. Han skriver:

”Jag likställer kids som sätter upp en romersk kärlekspoesikväll i matsalen och bjuder på grönt te med andra kids som gör en egen modecatwalk, en pjäs om hårda livet på hisingen eller ställer ut grafittimålningar.”

Det som gjorde att jag kommenterade Cissis inlägg var att hon ställer följande frågor:

Varför är finkultur fult i Sverige? Varför läser inga svennebananer(mig inkluderad) kultursidorna? Varför går inte kleti och pleti på teater eller konstutställningar?”

Exakt samma frågor som jag går omkring och grunnar över. Jag tror att

  • Kulturutövarna själva har en del i ansvaret, dels genom repertoarval, dels genom hur den marknadsförs. Jag tror det är dags att börja tänka på att man vill tala till människor som kanske inte har särskilt många referenser från tidigare erfarenheter.
  • Kulturskribenterna har en annan del i ansvaret som verkligen handlar om vilka läsare de vänder sig till.
  • Dessutom ligger det ju hos ”Svennebanan” själv. Vill du testa att gå på opera? Gör det, och döm sen. Är du nyfiken på att se om du klarar av en tretimmarspjäs på Dramaten lika bra som du fixar Midnattsloppet? Testa, och tyck till sen.

Det skulle vara så  berikande att prata med ”Kreti & Pleti” (som jag tror att de heter) om deras upplevelser och med de som släntrat dit under hela sina liv av den enkla anledningen att de alltid gjort det.

Men nu fick jag mig nog en Dramaten&-idé.

Läs Cissis inlägg och hela diskussionen.

Kommentarer