Mitt bidrag till #skolraset och #skollyftet

Sådärja. Skoldebatten är igång, och i ny form. Längst ner hittar du länkar till några huvudaktörer i debatten. Men hör först vad jag har att säga!

Den svarta tavlan som nu målas är kaosartad. Skolan är i kris! Det finns ingen styrning! Eleverna tar över! Lärare är inkompetenta! Utropstecknen är många och alla har gått i skolan och vet precis hur bra undervisning ska bedrivas.

Samtidigt pågår livet och lärarna gör sitt bästa för att skutta till jobbet på morgnarna. Fast beslutna om att lyckas med sitt uppdrag att hjälpa eleverna till kunskaper och att minst nå de mål som är satta av skolverket, och i bästa fall nå mål som eleverna själva satt upp.

På lärarutbildningen talas det om elevaktivitet och elevdemokrati. I verkligheten fungerar det olika och olika bra på olika skolor. Gemensamt för alla elever är dock att de lär sig bättre när hjärnan är på. Avstängda hjärnor tar inte emot särskilt mycket. Lärarens jobb är att se till att elevernas hjärnor är på.

Lärare är, precis som eleverna, olika. En del är fantastiska berättare. Andra är grymma på att ställa frågor och hålla i diskussioner. En del är fantastiska på att förklara saker som står i läromedel. Sen har vi de som skulle kunna driva igenom vilket projekt som helst för de är fullkomligt asbra på att hålla koll på allt och alla.

Enligt min mening handlar det alltså inte om huruvida det ska vara ordning och reda vid katedern eller grupparbeten i projektform. Frågan borde vara hur eleverna hålls vid liv, vakna och alerta på bästa sätt. Enformighet är definitivt inte svaret, utan hur lärarna ska orka och ha tid att genomföra undervisningen med de grupper elever de blivit tilldelade på bästa sätt.

Härmed hävdar jag att det är näst intill en omöjlighet att individanpassa undervisningen för 150 elever! Och att labba med 30 elever i klassrummet. Att variera arbetssätten och se till att eleverna behåller sin nyfikenhet kräver planering. Och handledning. Och en chef som stöttar. Och lugn, det vill säga färre individer och ämnen/individ att skriva omdömen om, hålla utvecklingssamtal med, och sätta betyg på.

Det finns skäl att kritisera lärarutbildningen. På de högre stadierna (ca 9:an och uppåt) behöver man som lärare mer fördjupade kunskaper i sina ämnen för att kunna ha ett friare förhållande till undervisningen, till exempel. Men – att undervisningen ska byggas på elevaktivitet måste få vara en grundpelare.

När katederundervisningen hyllas i debatten är jag livrädd för att det misstolkas av lärarkåren. Det värsta scenariot vore väl ändå en återgång till learning by fear. Betyder begreppet egentligen ”lärarledd” undervisning? Eller betyder det, så som jag och jag tror många andra lärare tolkar det; att läraren sitter vid katedern medan eleverna jobbar i boken, läser en kortfattad text om Karl XII och svarar på frågor på texten samt skriver prov som innebär att kräkas upp det de råpluggat kvällen innan?

Svenska skolbarn mår bra, bättre än i de flesta andra länder. Det är ett bra ställe att ta avstamp ifrån. Att lärare har ett gott förhållande till sina elever är ingenting negativt. Ge dem nu tid, lugn och ro och ledning så kommer det att sätta sig. Skolan befinner sig mittemellan två system just nu. ”Caligulasystemet” på ena sidan och ”flumskolan” på den andra. Någonstans i mitten finns framgången och den kostar pengar.

Våga tro på den pedagogiska forskningen om hur barn faktiskt lär sig något (alltså inte bara till provet). Våga satsa på den. Det kommer att gå. Läraryrket skulle kunna vara världens bästa yrke och Sverige skulle bli världens bästa skola.

Macej Zaremba avslutar sin artikelserie om skola i fritt fall med att jämföra skolan med bilbesiktning. Det är ett lågvattenmärke, även om det finns många poänger i hans artiklar i övrigt. Men det blir tydligt att han faktiskt inte vet vad han pratar om i den sista artikeln.

Låt oss gå vidare och fortsätta tro på eleverna. Det är toppen att debatten inte bara tagit fart, utan också ny form. Jag hoppas verkligen att det kommer leda någonstans.

Följ skoldebatten online

Aftonbladets realtidsgräv: http://skolraset.aftonbladet.se/ som det pratas om på Twitter

Lärarnas svar på Aftonbladets realtidsgräv: http://skollyftet.wordpress.com/ som det också pratas om på Twitter.
Samlat engagemang: http://merkateder.se/ Med en hashtag på Twitter

20110412-012243.jpg

Kommentarer