Nytt år – öppen dörr

Om fem dagar var det en månad sedan det var någon som skrev något på den här bloggen. ”Jag antar att den där någon är jag”, ett uttryck jag börjat låna allt oftare från min egen lilla mamma.

Jag har tagit ledigt. Helledigt. Det behövdes.

Den här bloggen föddes av ett behov av att få uttrycka mig och tala till punkt men också ett behov av att få lite feedback på mina tankar som annars skulle ha fastnat i dagboken. Visst har det ibland kommit tillbaka kommentarer, oftast muntligt av er som jag träffar då och då som har haft synpunkter på saker jag skrivit. Men alltför ofta blir det ändå som en envägskommunikation som ibland kan kännas tröttsam. Det har blivit lite som om detta är min megafon.

Jag har blivit tvungen att omvärdera bloggandet helt enkelt. Behovet av att skriva finns kvar. Behovet av ett forum som jag kan använda för att nå ut med tankar och åsikter finns kvar. Frågan om varför får gå vidare till mer djuplodande analys.

År 2008 tar slut idag. Jag avslutar genom att ligga med pyjamas i sängen klockan 14.48 och skriva. Barn och man är i affären och inhandlar nyårsnödvändigheter. Snart ska god middag tillagas och vi ser fram emot en supermysig avslutning på året. Bara vi fyra med bus och fantasifulla diskussioner på fyra- och sexåringsvis.

Nästa år står som en öppen port in i det nya. Vad som finns där på andra sidan är helt okänt. Jag bubblar av idéer, kraft och energi men som vanligt vet jag inte hur jag ska rikta dem. Jag har kommit till den klarheten att jag måste fokusera. Hitta en nisch och satsa på den, inte spreta ut åt alla möjliga håll. Jag måste bestämma mig för vad jag ska satsa på.

Några fasta punkter just nu är i alla fall teatern, familj och vänner och skolan (fram till juni). Det vore ju fint om jag kunde kombinera jobb och teater till exempel. Problemanalysen är solklar – det finns inga pengar inom teatern. Det där är ett problem jag stöter ihop med hela tiden. Jag vill göra något jag tycker är kul och/eller som jag tycker är viktigt för andra människor. Samtidigt vill jag ha en stor, härlig och gärna överflödig inkomst.

Drömyrket innhåller:

  • Kreativt arbete i form av idé-, bild- och textskapande
  • Analyserande arbete som framförs på ett pedagogiskt sätt skriftligt eller muntligt
  • Lagom mängd utmaningar i form av att ta kontakt med människor jag inte känner för någon form av samarbete – till exempel intervjuer eller inhämtande/avlämnande av information eller annat.
  • Webbutveckling – hålla koll på utvecklingen av webbapplikationer och implementering av lämpliga sådana på jobbets webbplats.

Detta skulle vara den perfekta kombinationen för mig då jag stortrivs med utåtriktat arbete lika väl som jag kan grotta ner mig fullkomligt i webben eller någon analys.

Där har vi det. Och när jag tittar närmare på detta ser jag att det verkar som att jag ska sikta på webbredaktörsyrket trots allt. Kanske det får bli mitt alldeles hemliga nyårslöfte – att jag ska bestämma mig för att satsa på att bli en sjudundrande bra webbredaktör… På ett ställe där det finns utrymme för att skriva egna texter och bilder och på en tidning som står för något jag också kan skriva under på.

Hmmm. Jag gör nog detta ganska ofta – och det lämnar ju inget utrymme för kommentarer när jag faktiskt hela tiden ser till att svara på mina egna frågor. Det var ju ytterligare en härlig insikt att ta med sig in i det nya året.

GOTT NYTT ÅR ALLA UNDERBARA MÄNNISKOR DÄRUTE.
Vi ses nästa år och då får vi väl se vad som händer. Nu ska jag gå och duscha och försöka se till att 2008 får ett mer värdigt avslut.

Puss och kram.

Kommentarer

Jag tycker du har gjort en bra slutanalys och tror på dig, bara du bestämmer dig för nåot så tror jag att du kommer att lyckas också! Du har ju som jag har sagt typ 1000? gånger, tagit sjumilakliv dessa sista två år i dit liv, mot din dröm. Att jaobba med det som känns helrätt!
Sluta inte skriva bara för Guds skull, för det är ju också något du gör så bra!!