…och sen är det ju semestertider och så…

Så! Projekt få ihop det med ekonomin tills jobben drösar in har börjat. Med härlig inspiration drog jag på mig cykelhjälmen i morse. Barnen lämnades av på vägen och med stor säkerhet styrde jag styret mot Arbetsförmedlingen.
Målet med turen var att registrera mig som arbetslös och reda ut alla oklarheter kring det där löjliga jag hört om att det inte går att ta uppdrag via enskild firma när man gör anspråk på A-kassa.

Mitt första intryck var att det ändå såg ganska fint ut på AF. De som jobbade där såg riktigt trevliga ut och jag kände mig mycket hoppfull.

Väl innanför dörren kom första problemet. Det verkade som om folk väntade med nummerlapp. Men det fanns ingen nummerlappsapparat. Bara en kö. Jag letade efter information om hur man fick tag i en nummerlapp men det fanns ingen. Initiativrik som jag är tog jag mig för att fråga de som hade lapp. De flesta var väldigt trötta och orkade inte svara. Men en kille var bara 18 eller nåt, han orkade. Han förklarade att man fick en nummerlapp av dem där framme. Han pekade åt det håll där kön var.

Kön tog ungefär 20 minuter. Jag berättade vad jag ville och blev hänvisad till en terminal för att registrera mig som arbetssökande. Det var det.

Väl vid termminalen knappade jag in mina personuppgifter och tryckte på fortsätt. Det var då tröttheten började komma även till mig. Meriterna skulle matas in. Jag fick streta emot för att inte följa impulsen att ställa mig upp och skrika
”MEN JAG HAR PETAT IN DESSA UPPGIFTER PÅ 2000 STÄLLEN – JAG ORKAR INTE EN GÅNG TILL!!!”
Jag gjorde alltså istället snällt så som jag blivit ombedd. När det äntligen var klart fick jag vänta en kvart till i kön. När jag hade väntat i kön fick jag en nummerlapp.

När det tio nummer senare var min tur fick jag prata med en tjej som var tröttare än jag hunnit bli. Men inget ont om henne. Hon var nog både ny där och träffar väldigt många människor varje dag. Hon var trevlig, men visste inte så mycket.

Jag tror att jag blev registrerad på arbetsförmedlingen i alla fall. Men om jag kunde söka A-kassa visste hon inte, det var jag tvungen att kontakta A-kassan för. Jag berättade vilket fackförbund jag tillhör och on gav mig telefonnumret dit. Efter 15 minuter i telefonkö fick jag veta att jag var berättigad bara jag fyller i fem blanketter och registrerar mitt företag som vilande.

– Okej – tack så mycket för det, sa jag och ställde mig i kön igen. När jag kom fram i kön den här gången undrade tjejen hur det gått, jag berättade vad jag fått veta och vi bestämde att jag skulle komma tillbaka när företaget är vilande.

Gick hem och ringde Skatteverket där jag fick lära mig att det inte finns något som heter vilande företag. Enligt denna ännu tröttare människa jag talade med på Skatteverket måste jag avregistrera företaget helt. När jag frågade hur lång tid det tar att få det avregistrerat svarade hon att det går ganska fort. Jag började känna mig lite spydig vid det här laget och förtydligade med en kommentar som jag av erfarenhet misstänkte var orimlig:
– Vad bra då är det klart på en dag eller två?
Det var då jag fick reda på att min ansökan om avregistrering först skulle till Östersund och läsas in, sen handläggas, och det är ju semestertider och så… Sen beror det på hur mycket de har att göra där nere.
Jag var fortfarande inte nöjd med svaret så jag förtydligade min fråga:
– Hur lång tid tar det?
– Ja, du får nog räkna med en vecka eller två.

Innan jag gör något så drastiskt och helt bränner mina chanser att komma in på arbetsmarknaden för några veckors stöd ville jag ringa A-kassan och dubbelkolla. Men de hade telefontid först i morgon mellan klockan 10-11.

Jag tror jag sitter i en rävsax. Jag undrar om detta är att rikta energin åt rätt håll. Kanske ska jag bespara skattebetalarna dessa slantar och strunta i det, käka knäckebröd i sommar och vänta på en kommande inkomst. Men nu har jag ju redan ägnat en hel dag åt detta. Då kan man ju inte bara ge upp.

Kommentarer

Jo, det är bara det att jag inte har hunnit bygga upp firman till en nivå så det går att försörja sig på den helt.
Så A-kassa just nu är nödvändigt för att ha mat på bordet tills det kommer igång. Men eftersom det inte är tillåtet att ha någon som helst aktivitet i firman samtidigt som man har A-kassa så får jag välja mellan att svälta och jobba på med firman eller skita i firman och ha A-kassa…
Hade det bara varit jag hade jag svält, men det känns inte helt rätt när man har små barn.

Finns det inget i din egen firma som du kan jobba med, och fakturera för? Det vore nog roligast, samtidigt kan det nog vara en svår utmaning.