Om man bara tar skiten utan att ens försöka kasta tillbaka den blir man jäkligt smutsig

Den här tweeten:

avgjorde saken. Jag tänker börja dra mitt strå till stacken.

Självkänsla, självrespekt och ambitioner – först då ser man klart

Ärligt talat har jag inte riktigt fattat. Men Vian Tahirs inlägg och klippet ”Så jävla PK” som jag länkade till igår också satte fingret på det jag saknat. Jag förstod varför jag inte förstått. Det beror helt enkelt på att jag inte haft självkänsla nog att förstå att när man säger att alla är värda respekt gäller det även mig.

Utan självrespekt finns inga ambitioner att ta sig fram i karriären (varför ska jag?). Utan karriärambitioner finns ingen anledning att fundera över vem som fick vilket jobb och varför. Och sexistiska härskartekniker går förbi obemärkta. Eller ignorerade.

Därför har jag aldrig, förrän idag, förstått att det här är något att prata om:

Jag sökte jobb

Jag var 20 år. Nyss hemkommen efter att ha rest runt själv i USA under sex månader, fri som fågeln med en föreställning om att världen låg under mina fötter. Jag skulle söka jobb och hittade en annons på ett chefsjobb som passade mig perfekt. Det var på en internationell språkskola med individuell undervisning för vuxna. De skulle öppna ett nytt center i stan och behövde någon som kunde basa över det.

Jag fick jobbet

Jag kom till intervju och gick till det ursprungliga centret för antällningsintervju med Mats, högsta chefen i Sverige. En person som jag minns som en trevlig, ”lagom tjock man i sina bästa år”. Någon vecka senare fick jag ett samtal från Mats. Chefsjobbet kunde jag inte få, men de behövde också en receptionist och han trodde jag skulle passa för den tjänsten. Jag blev glad och tackade ja.

Jag jobbade – och slutade

Under ett eller två års tid jobbade jag där och hade kul, och skulle bli befordrad. Men vid det laget hade jag precis kommit in på Calle Flygare och valde det istället. Så jag slutade. Allt gott så långt, så vitt jag visste (eftersom jag tyckte det var helt naturligt att jag fixade allt på skolan utom att golfa med potentiella kunder, det gjorde han som fick chefsjobbet och dubbla min lön).

Vi åt middag

Några år senare träffade jag Mats och en av tjejerna som jobbade på det ursprungliga centret igen. På något sätt hade vi bestämt att vi skulle ses över en middag. Jag minns inte riktigt varför, men jag tror att det var ett sådant där tillfälle då man stöter ihop och bara bestämmer sig för att ses igen. Det var under den här middagen jag fick en helt och hållet nervärderande kommentar som aldrig släpper taget.

Det var då han sa det

Av någon anledning kom vi att prata om när jag blev anställd. Jag har för mig att det var Mats som förde det på tal. Han berättade att det varit jättemånga sökande till tjänsten och några andra detaljer kring processen. Och där. Pang! Kom det.

”…och så anställde vi den med störst bröst!”

Jag har ingen aning om vad jag sa, eller hur jag reagerade. Jag tror att jag skrattade. Och att min kvinnliga kollega skrattade också. Det jag vet är att kommentaren har hängt med i ca 20 år nu och den får mig att känna mig jävlig klibbig och framförallt fruktansvärt nervärderad när jag tänker på den.

Man måste fan granska skiten och tydligt förklara att man aldrig kommer ta emot den

Inte vet jag. Han kanske skojade. Jag antar att jag tog det som ett skämt, men i slutändan går jag ju här och undrar om det låg något allvar i skämtet, det kommer jag aldrig få veta. Istället lät jag den kommentaren döda hela glädjen med att ha jobbat där. Den drog i ett svep ner min egen tro på att jag gjort ett bra jobb och att de tyckt att jag var en bra person att jobba med.

Jag fick skit kastat på mig. Jag försökte inte ens göra mig av med den. Jag blev jäkligt smutsig.

Tack alla ni som kämpat länge. Förlåt att jag inte fattat. Thank god för den här pusselbiten i mitt livspussel.

Dagens fråga:

Jag tänker låta mitt liv vara en enda lång internationell kvinnodag från nu. Är du med?

 

Det här är inlägg nummer 32 i #blogg100. En utmaning att skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar.

Kommentarer