Tro på dig själv

Man vet att man har stora och väldigt gulliga barn när man hör den här konversationen på morgonkvisten.

– jag vill gå hem till C.
– Varför säger du bara gå hem till C, Z bor ju där också, då går du ju hem till Z också.
– Ja men föatt C e ju min kompish
– Ja, men C är ju min kompis också.
– Hm, ååh, djaa, jag va väll lite konshtig då.
– Nej, säg inte att du är konstig. (Tar en paus) Tro på dig själv, L, tro på dig själv.

Mitt hjärta brinner.
Har jag uppfostrat så kloka barn???

Kommentarer