Tvungen att betala för obefintlig service

Till att börja med ska jag klargöra att jag är en relativt vidsynt och öppen person. Min självklara inställning är att när människor gör dumma saker så finns det alltid ett skäl till det. När jag hör negativa saker om myndigheter och företag lyssnar jag och försöker hålla mig medveten om att saker och ting kan vara tillfälligheter och jag tänker att det kan vara så att de som blivit illa behandlad också kan ha gjort något tokigt själv.

Det här inlägget kommer att behandla ett företag och en myndighet som har blivit svåra att försvara på grund av att många andra har uttryckt sitt missnöje och nu har jag dessutom själv blivit utsatt  för deras dåliga service.

Först och kortast och gottast: SJ. Om dem kommer jag inte skriva mer än ”Tack kära SJ för att ni ser till att min familj bara är 30 minuter sena hem”. Jag tror inte att problemet behöver någon närmare presentation, det är tillräckligt utbrett.

Mer komplext är dock mitt problem med ARBETSFÖRMEDLINGEN!!!!! Det är tillräckligt stort för att jag ska överväga att starta en kategori som heter just ”Förbannad på arbetsförmedlingen”.

På min gamla blogg Cara Vitae skrev jag för några veckor sedan om mitt försök att över huvudtaget lyckas skriva in mig på arbetsförmedlingen och få dem att koppla mig till a-kassan. Jag har fortfarande inte fått svar på huruvida jag är berättigad till A-kassa eller inte, och det ska jag antagligen inte beskylla arbetsförmedlingen för.

Skälet till att jag är ursinnig på arbetsförmedlingen är att det är omöjligt att göra rätt. Man måste vara väldigt medveten om vad man gör för att inte riskera att hamna utanför det trygghetssystem som vårt kära Sverige är uppbyggt på. Här kommer mina råd till alla som funderar på att plugga färdigt, inte hittat jobb än och vill starta enskild firma.

  1. Starta INTE eget företag utan att kolla upp i vilken skala den måste vara för att du inte ska tappa berättighet till a-kassa om det går åt helvete.
  2. Var noga med NÄR du startar företaget. det får inte vara en bisyssla till studier. Det måste vara antingen HELT nytt när du redan blivit arbetslös eller varit igång som bisyssla vid sidan av heltidsarbete i 12 månader.
  3. Se till att skicka in din rapport ENLIGT handlingsplanen och inte EN SEKUND efter. Läs också noga att det står SENAST ett visst datum, inte som jag trodde att det skulle vara PÅ det specifika datumet.

Jag skickade in min rapport över mina söka-jobb-aktiviteter direkt på morgonen när jag insåg att jag hade missat datumet den skulle ha varit inne. Jag VET att man ska hålla datum på sådana här saker men jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att jag skulle bli avanmäld från a-kassan. Jag hade gjort fel, men konsekvensen står inte i proportion till misstaget. Det första felet jag gjorde var att missförstå handlingsplanen. Jag trodde att rapporten skulle skickas in exakt den dagen som angivits. När jag läste lite noggrannare såg jag att det var SENAST den dagen. Hade jag kollat det innan så hade jag ju skickat in rapporten en vecka tidigare. Just den dagen som rapporten senast skulle vara inne var jag helt enkelt den dagen då familjen åkte bort och jag åkte hem och städade maniskt. Tanken på rapporten dök upp vid ett flertal tillfällen men jag sköt upp det i tanken. Misstag nummer två. Jag brukar ju aldrig skjuta upp saker annars. Men – det vet ju inte dem. Inte tror jag att de skulle bry sig heller.

Som svar på min rapport fick jag veta att jag blivit avanmäld. Om jag vill påanmäla mig igen skulle jag ta mig till arbetsförmedlingen igen. Tanken på att stå där i kö 30 minuter för att få en nummerlapp och vänta i en timme till fick min panikångest att flyta upp till ytan. ”ALDRIG” tänkte jag. Särskilt som jag inte ens vet om det är värt det. Jag vet ju inte ens om jag kommer att anses berättigad till a-kassa, då ägnar jag hellre tiden åt något vettigt.

Från och med nu skiter jag i hela den där sörjan. Jag avskyr att vara beroende av  superbyråkrater. Förut ville jag tro att de åtminstone ville väl. Men det här tycker jag visar att de inte vill det alls.

Idag, fem dagar senare fick jag ett brev från arbetsförmedlingen där det står att man kan vända sig till Arbetsförmedlingen och påtala sina invändningar. ”Arbetsförmedlingen kommer då att utreda din invändning och informera dig om utredningens resultat”. Vackert! Schysst att de meddelar resultatet!

Men varför talade inte hon som svarade på mina mail om det? Därför att hon helt enkelt inte vill hjälpa. Hon tror antagligen att jag försöker fuska och har fått lära sig att människor ska hållas kort och att de inte bedriver någon himla serviceverksamhet.

Det värsta är att om jag nu struntar i hela den här cirkusen så måste jag ju fortfarande betala för den, och det svider. Men när ilskan lagt sig kanske jag kryper till korset och går dit i alla fall. Tänk OM jag inte får jobb nu i augusti…

Kommentarer