Vägen till lycka: lär dig älska måndagsmorgnar

Jaha. Så var alla friska igen då. Känns nästan tomt. Nu återgår ju allt till det normala igen. Fast det är klart. Mamma ligger ju kvar på Dalen med trasiga revben och hål i bröstkorgen. Till råga på allt verkar jag ha dragit dit mina barns bacillusker så hon har fått feber och hosta (underbart när man brutit revbenen) som lite grädde på moset. Så helt normalt är det kanske inte.

Hur som helst så kommer klockan ringa klockan 6 i morgon bitti. Jag kommer ignorera den till 6.30. Vid 6.45 kommer jag reagera och 6.50 kastar jag mig upp med ett ”helvete” som start på dagen. Ja så brukar det bli på måndagsmorgnar. Meningen med livet är att lära sig hantera måndagsmorgnar. Det visste du väl? Och det ska man lära sig redan som barn. För så måste det väl vara?  Annars skulle väl inte skolorna börja klockan 08.15 på morgnarna?

I övrigt har jag börjat fundera på om det inte vore en bra idé att sälja allt, flyga ner till någon skön liten ö i Grekland. Där är det varmt, och troligtvis lättare att hitta en annan, lite mindre ångestframkallande, mening med livet.

Men vi var ute idag i alla fall, och vågade oss till och med ut på isen:

Alltid med en vandringspinne - redo för äventyr
Alltid med en vandringspinne – redo för äventyr
Ute, men svårt att bryta vanor
Ute, men svårt att bryta vanor
Ute, men svårt att bryta vanor
Ute, men svårt att bryta vanor 2

 

Det här är inlägg nummer 27 i #blogg100. En utmaning att skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. 

Kommentarer