Välkomna tillbaka från hängmattorna

Och plötsligt var det måndag på riktigt. De små blonda skulle lämnas på dagis och fritids, den långhåriga skulle ha åkt på konferens men fick förhinder i form av läbbiga [basselusker] som inte är av svininfluensavarianten.

Jag jublar! Äntligen börjar det röra på sig lite. Den här semestern är den längsta någonsin. Tänk själv att bara sitta och vänta på att folk ska komma tillbaka till sina jobb så att jag kan få åka dit och få dem att förstå att jag är den de söker.

Kommentarer