Var befinner du dig om tio år?

Du vet den där frågan: ”Var befinner du dig om tio år?”

Omöjlig! Jag har verkligen avskytt den frågan. Tyckt att den är irrelevant och absurd. Jag har tänkt att det kommer att visa sig. Och så har jag nog velat ha det. Till nu.

Åh titta! Jag är visst inte helt bortkollrad trots allt

Äntligen har jag fattat varför det är bra, och till och med viktigt att visualisera sig själv i framtiden. Jag ser till och med nu att jag faktiskt har haft en riktning. Åtminstone de senaste sex åren. Och även om målen och framtiden inte varit direkt uttalade så kan jag titta i backspegeln och förstå mina val. Jag ser att de leder åt ett och samma håll. Äntligen.

Så då tar vi och uttalar det där osägbara då

Om jag hade tid skulle jag kunna skriva en bok om skälet till att jag inte kunnat se mig själv tio år framåt. Men det är just det jag ska göra då. Kanske inte om tio år, men om tjugo kanske. När jag sitter med mina fladdrande gardiner i huset vid havet och skriver.

Innan dess finns det mycket annat att uträtta så att jag åtminstone gör vad jag kan för att knacka på hos sankte Per med ett leende på läpparna.

För att kunna uttala drömmar behövs

Det finns ett antal faktorer som är viktiga för att kunna uttala sina drömmar. Var och en innebär en process, och alla behövs.

  1. Stark självkänsla. För att kunna uttala drömmar behöver man tycka att man är värd att få finnas. Tvivlar man redan där är framtiden ganska dunkel. Drömmar är för de lyckosamma värda.
  2. Förståelse för att ”var sak har sin tid”. Hittills har alla mina olika drömmar och viljor mest varit förvirrande och frustrerande. Ända tills jag för några år sedan insåg att jag faktiskt överlever år efter år och att jag faktiskt egentligen håller på och betar av dem, en efter en.
  3. Förmågan att chilla lite. För en person som hela tiden jagar efter nästa grej blir allt rätt frustrerande. Aldrig nöjd, alltid på fel ställe, aldrig tillräcklig.
  4. Självförtroende nog för att våga misslyckas. Eller misslyckas… Livet blir ju inte alltid som man tänkt sig. Det går ju inte att styra allt och vissa händelser förändrar ju faktiskt även drömmar. Det är inget att stressa upp sig för när det händer, bara man släpper drömmar av rätt anledning så dyker det upp nya härliga stjärnor att sikta på. (Och trädtoppar att landa i). (Åh vad jag älskar klyschor).

Saker jag ska göra för att jag är värd det

Så ja, jag kommer att flytta till värmen och havet. Jag kommer att bo i hus med min familj och ha tid att påta i en alldeles lagom stor trädgård. Jag ska ha en stor fest och bjuda alla jag känner och några till. För att jag är värd det och det finns många som jag gillar och som gillar mig, det ska vi fira.

Saker jag behöver göra för att komma dit

För att kunna göra det ska jag tjäna ihop pengar. Men det får ta den tid det tar, för jag gör inte vad som helst för pengar. Jag ska ha kul på jobbet och tänker fortsätta med att vara under utveckling. Dessutom ska jag vara bästa mamman till mina barn så att de kan tänka sig att komma och hälsa på då och då. Det vore ju fint om jag också fick med mig min sambo, så jag ska försöka vara bästa fästmön också.

Saker jag ska chilla med

Jag ska också chilla i att jag redan tagit tag i flera saker och fattat att alla drömmar inte behöver vara för evigt. Vissa räcker med att checka av, som ”att spela teater”. Jag behövde inte bli filmstjärna för att känna att den pucken kunde bockas av.

Att bli smal” däremot var en dröm som jag länge trodde gick att bocka av. Problemet med det var ju bara att jag var tjock igen innan jag ens hann säga ”check”. Nu har jag fixat det också.

Dessutom har jag faktiskt rekat flera länder som jag varit nyfiken på. Jag har inte utfört ”sicksacka hela Afrika” som jag drömde om en gång i tiden, men i alla fall bott både i Australien och Frankrike. Och rest runt hela USA i ett halvårs tid.

Men nej, jag kan inte ”tala franska flytande” vilket var mitt enda mål som tonåring. Det är i och för sig inte för sent än, men jag har släppt den drömmen och tänker mer att om det är i frankrike som gardinerna ska fladdra så kommer nog franskan på köpet. Men det är okej om det blir grekiska istället.

En titt i teleskopet

Påminn mig om det här inlägget om tio år. Då bor smala jag i hus, odlar egna tomater, samlar pengar på hög mellan djupa samtal med vänner och familj medan jag använder nästa generations variant av Google glasses till att leta hus på hemnet utland (eller ja, motsvarande).

Skulle det inte se ut riktigt så får vi i alla fall ett kvitto att jag fixat punkt 4.

 

Det där egoboostinlägget var blogginlägg nummer 61 i #blogg100 slut. #Blogg100 är en utmaning att skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. 

Kommentarer